Want create site? Find Free WordPress Themes and plugins.
Rehab

Hur vi ser på ryggsmärta

Ryggsmärta kan i stora drag delas in i ”specifik” eller ”icke-specifik” ryggsmärta. Den absolut vanligaste formen som ca 80 % drabbas av någon gång under livet, är den ”icke-specifika”. Mekanismen bakom den ”icke-specifika” ryggsmärtan är inte helt klar men påverkas troligen av många olika faktorer och har ingen tydlig bakomliggande diagnos.
En del drabbas av återkommande episoder med ryggsmärta och det är viktigt att veta är att denna sortens ryggsmärta är helt ofarlig och oftast snabbt övergående. Bästa sättet att tackla smärtan och skynda på återhämtning är att fortsätta vara i rörelse efter bästa förmåga och generellt sett undvika att bli stillasittande.

Vad kan vi hjälpa till med?

Vi kan hjälpa dig genom noggrann kartläggning av symtombilden och undersökning för att försöka identifiera orsaken till dina problem. På så vis kan man i de absolut flesta fallen snabbt minska eller få bort symtomen och även på långs sikt minimera risken för återfall. Åtgärder kan innefatta allt från träning, ergonomi, information, samtal, symtomminskande rörelser, manuell behandling mm.

Aktiva behandlingsalternativ

Som vårdtagare blir man lätt förvirrad när man söker information olika behandlingar på internet. Vårt råd är att välja ett alternativ där du som vårdtagare deltar i din förbättring och undvika rent passiva behandlingar där behandlaren ”ska fixa problemet”. Den sortens behandling, om den fungerar, har ofta väldigt kortsiktig effekt. Passiv behandling kan ibland hjälpa till att förstärka effekten av din egen insats men är väldigt sällan förstahandsvalet.

När bör jag söka läkare?

Den betydligt mindre gruppen av ryggbesvär som kallas ”specifik” ryggsmärta är de diagnoser där man har en klar orsak som förklarar smärtan. Även av dessa så är de flesta helt ofarliga och många spontanläker bra eller slutar ge besvär om du följer rekommendationerna för ”ospecifik ryggsmärta”. Exempel ”specifik ryggsmärta” kan vara diskbråck, kotglidning, spinal stenos (förträngningar i ryggkanalen) och kotfraktur. En viss del av dessa patienter bör gå vidare till läkare för bedömning av eventuell operativ åtgärd.

Nedan följer, vad som kallas, ”röda flaggor” och som vid samtidig ryggsmärta kan vara indikation på att du behöver söka vård.

  • Ryggsmärta hos barn under 18 år.
  • Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
  • Våldsamt trauma bakom smärtorna.
  • Tidigare cancersjukdom.
  • Konstant eller tilltagande smärta under natten.
  • System steroidbehandling.
  • Drogmissbruk, HIV.
  • Snabb ofrivillig viktförlust.
  • Allmän nedkommen/sjukdomskänsla.
  • Bestående svår rörelseinskränkning.
  • Intensifierad smärta vid minsta rörelse.
  • Snabbt förändrad hållning/kurvatur av ryggen/nacken.
  • Svårighet att urinera.
  • Påverkan av tarm/blåsfunktion i samband med debut av rygg/bensmärta.
  • Utbredd tilltagande svaghet eller gångstörningar.
  • Misstänkt inflammatorisk sjukdom (Bechterews sjukdom)
  • Gradvis insättande sjukdom före 40 års ålder.
  • Markant morgonstelhet över 1 timme.
  • Ihållande rörelseinskränkning.
  • Irit, hudutslag, kolit, utsöndring från urinröret.

Nedan kan du se en kort informationsfilm om ländryggssmärta.

Did you find apk for android? You can find new Free Android Games and apps.