Lill-jan och Lill-jansskogen

Lill-jan, eller Johan Persson som han egentligen hette, var en skogsvaktare på norra Djurgården som var aktiv i området på 1700-talet. Han startade också en krog som Bellman sjunger om i Fredmans epistel nr 32. Hans namn lever kvar i Lill-jansskogen och Lill-jansplan.

Lill-janshuset

I början av 1900-talet var bristen på förlossningsplatser i Stockholm stor. Nästan 10% av alla mödrar avvisades och fick föda i hemmet. För att förbättra situationen beslöt man att bygga ett större och mer sammanhållet barnbördshus (BB) på Norra Djurgården. En arkitekttävling utlystes och det vinnande bidraget gjordes av Gustaf Wickman (1858 – 1916). Wickman var en av den tidens främsta sjukhusarkitekter och var med i planeringen av sammanlagt 14 olika sjukhus i Sverige. Förutom det har han även ritat bl. a. Centralbadet i Stockholm och Kiruna kyrka.

1912 stod också bygget av Stockholm stadion klart. Stadionbygget var en del av arrangemanget i de olympiska sommarspelen som gick av stapeln samma år. Lill-janshuset, som ännu inte hade tagits i bruk som BB, fick därför som första funktion vara ”OS-by” åt deltagarna från hela världen. I detta OS fick Sverige sin första kvinnliga guldmedaljör genom Greta Johansson som tävlade i simhopp. En japan som tävlade i maraton blev under loppet trött och törstig och hamnade i en villaträdgård någonstans längs med loppets sträckning. Där blev han bjuden på saft och vila varefter han bestämde sig för att bryta loppet och åka hem. Eftersom att han inte meddelade arrangörerna att han hade åkt, utbröt viss förvirring när han aldrig kom i mål. Under flera dagar rapporterades han som försvunnen tills saken reddes ut. Trots detta ansågs detta OS varit mycket lyckat och välorganiserat.

När allmänna BB öppnade fanns 77 vårdplatser och 46 anställda som alla bodde i byggnaden. Överläkaren bodde i läkarvillan som ligger bredvid och som idag är förskola. Första åren utfördes ca 1500 förlossningar om året och vårdtiden var i genomsnitt en dryg vecka. På allmänna BB tog man emot kvinnor från alla samhällsklasser men delade upp dem på olika avdelningar. På ”asylen” fick de allra fattigaste kvinnorna föda sina barn och på en avdelning för överläkarens privatpatienter kunde mödrar från de övre samhällsklasserna betala för t.ex. trerättersmiddagar. De största avdelningarna var planerade för de flesta mödrar som födde här och var enligt dåvarande ansvarige professor Westermark, ”ingen lyx, men soliditet”.

Under 40- och 50-talen växte verksamheten till 167 vårdplatser och ca 3000 förlossningar om året. Man hade nu även ett stort utbildningsansvar och utvecklade förlossningsvården mot en mer industriell inriktning. Fram till 40-talet hade mödrarna sina barn hos sig efter förlossningen vilket man slutade med för att istället lägga barnen i separata salar. Mammorna fick bara barnen till sig vid amning vilket styrdes av barnmorskorna. Det dröjde fram till början av 70-talet innan man gick ifrån denna separation igen. Med framväxten av Huddinge sjukhus och Danderyds sjukhus byggdes också ännu modernare förlossningskliniker och 1976 ansågs det inte längre föreligga något behov av att behålla Allmänna BB på Lill-janshuset som stängdes. Istället flyttade riksidrottsförbundet in och hade fram till 2015 kontorslokaler här.

Ryggkirurgiskt Centrum bildades 2016 och flyttade in i Lill-janshuset februari 2017. Lokalerna är helt nyrenoverade med toppmodern teknik men stor hänsyn har tagits till den gamla byggnadens vackra arkitektur. Eftersom byggnaden är grönklassad fick inget förändras utvändigt vid ombyggnation, vilket var en utmaning för både arkitekt och byggare. Trots installation av högteknologisk ventilation för luftrening på operationssalar har man lyckats behålla byggnadens stil och karaktär. Vår klinik är byggd för att ta emot patienter med olika typer av ryggproblem i en lugn och vacker miljö. Vi kanske skulle kunna citera professor Westermark, ”ingen lyx, men soliditet”.

Källor:

Allmänna Barnbördshuset 200 år, red. Lennart Lindgren, Stockholm 1975
Allmänna Barnbördshuset den 4 januari 1933, red. Frans Westermark, Stockholm 1912
Gustaf Wickman som sjukhusarkitekt, Fredric Bedoir, Stockholm 1974