Facebook logotyp Linkedin logotyp   Vårdguiden logotyp
Want create site? Find Free WordPress Themes and plugins.
Rehab

Hur vi ser på ryggsmärta

Ryggsmärta kan i stora drag delas in i specifik eller icke specifik ryggsmärta. Den absolut vanligaste formen av ryggsmärta, vilken cirka 80% drabbas av någon gång i livet, är den icke specifika ryggsmärtan.

En icke specifik ryggsmärta betyder att man inte vet exakt vilken struktur i ryggen som ger smärtan. Att inte veta exakt vad för struktur i ryggen som orsakar smärtan gör ingen skillnad för rehabiliteringsprocessen.

Den specifika smärtan är mer av en diagnossättning från ett ryggkirurgiskt perspektiv, det kan du läsa mer om under diagnoser.

Tidsperspektiv

Ryggskott / Akut lumbago / Nackspärr

Ibland kommer ryggbesvären smygande, ibland kommer det som en blixt från klar himmel. Ett akut ryggskott kommer ofta plötsligt vid en rörelse och kan ge en kraftig smärta, stelhet och ibland en snedställning i ryggen. I de flesta fall går det över av sig självt inom 1-2 veckor. Vid ett ryggskott gäller det att försöka smärtlindra med medicin eller is / värme och hålla sig så aktiv man kan. I början med lätta rörelser hemma för att sedan successivt öka med promenader och annan typ av lättare motion. En del blir symtomlindrade av manuell behandling då den värsta smärtan lagt sig och man tål att undersökas och behandlas. Tips på rörelser vid ryggskott och nackspärr hittar du här.

Vid långvarig rygg- och nacksmärta

En långvarig ryggsmärta kan delas in i mer eller mindre konstant ryggsmärta eller ofta återkommande ryggskott / nackspärr där man emellanåt är ganska bra. Rehabilitering vid långvariga symtom innehåller ofta många faktorer där man kan se över träning / fysisk aktivitet, medicinering, ergonomi och livssituation. Stress, dålig återhämtning, ångest och depression kan förstärka lidandet och kan vara viktigt att uppmärksamma och behandla samtidigt! Vid långvariga besvär är det sällan som det finns ett enskilt behandlingsalternativ som löser problemen för all framtid och det är viktigt att att inte fastna i ett medicinskt eller passivt behandlingsberoende. Den som har störst makt att påverka sina långvariga besvär är den person som har ont och det är därför viktigt att rehabiliteringsplanen går i linje med den enskildes önskemål och förutsättningar. En ordentlig insats för rehabilitering vid långvariga besvär kan sträcka sig till mellan 3 till 12 månader, där man kan sköta det mesta själv samt glesare uppföljningar och utveckling av planen med t.ex. en fysioterapeut.

I vissa fall får man inte bort smärtan trots att man provat och gjort allting rätt. Då kan multimodal smärtrehabilitering  s.k MMR2, vara bra. MMR2 innebär att man i team med smärtläkare, fysioterapeut och psykolog med fler, utvecklar strategier för att kunna leva så fullt ut som möjligt trots obehag/smärta. Mer information om smärtrehabilitering hittar du här.

Vad kan vi hjälpa till med?

Vi kan hjälpa dig genom noggrann kartläggning av symtombilden och undersökning för att försöka identifiera orsaken till dina problem. På så vis kan man i de absolut flesta fallen snabbt minska eller få bort symtomen och även på långs sikt minimera risken för återfall. Åtgärder kan innefatta allt från träning, ergonomi, information, samtal, symtomminskande rörelser, manuell behandling mm.

Aktiva behandlingsalternativ

Som vårdtagare blir man lätt förvirrad när man söker information olika behandlingar på internet. Vårt råd är att välja ett alternativ där du som vårdtagare deltar i din förbättring och undvika rent passiva behandlingar där behandlaren ”ska fixa problemet”. Den sortens behandling, om den fungerar, har ofta väldigt kortsiktig effekt. Passiv behandling kan ibland hjälpa till att förstärka effekten av din egen insats men är väldigt sällan förstahandsvalet.

När bör jag söka läkare?

Den betydligt mindre gruppen av ryggbesvär som kallas ”specifik” ryggsmärta är de diagnoser där man har en klar orsak som förklarar smärtan. Även av dessa så är de flesta helt ofarliga och många spontanläker bra eller slutar ge besvär om du följer rekommendationerna för ”ospecifik ryggsmärta”. Exempel ”specifik ryggsmärta” kan vara diskbråck, kotglidning, spinal stenos (förträngningar i ryggkanalen) och kotfraktur. En viss del av dessa patienter bör gå vidare till läkare för bedömning av eventuell operativ åtgärd.

Nedan följer, vad som kallas, ”röda flaggor” och som vid samtidig ryggsmärta kan vara indikation på att du behöver söka vård.

  • Ryggsmärta hos barn under 18 år.
  • Avsevärda smärtor eller smärtdebut efter 55 år.
  • Våldsamt trauma bakom smärtorna.
  • Tidigare cancersjukdom.
  • Konstant eller tilltagande smärta under natten.
  • System steroidbehandling.
  • Drogmissbruk, HIV.
  • Snabb ofrivillig viktförlust.
  • Allmän nedkommen/sjukdomskänsla.
  • Bestående svår rörelseinskränkning.
  • Intensifierad smärta vid minsta rörelse.
  • Snabbt förändrad hållning/kurvatur av ryggen/nacken.
  • Svårighet att urinera.
  • Påverkan av tarm/blåsfunktion i samband med debut av rygg/bensmärta.
  • Utbredd tilltagande svaghet eller gångstörningar.
  • Misstänkt inflammatorisk sjukdom (Bechterews sjukdom)
  • Gradvis insättande sjukdom före 40 års ålder.
  • Markant morgonstelhet över 1 timme.
  • Ihållande rörelseinskränkning.
  • Irit, hudutslag, kolit, utsöndring från urinröret.

Nedan kan du se en kort informationsfilm om ländryggssmärta.

Did you find apk for android? You can find new Free Android Games and apps.