Want create site? Find Free WordPress Themes and plugins.
Diagnos

Diskbråck

Disken eller mellankotsskivan, är en led mellan kotkropparna som fungerar som stötdämpare och tillåter rörelser av bålen i alla riktningar. Diskens består av en rund kapsel av kollagenfibrer som omsluter den gelatinösa kärnan. Före 20 års ålder är strukturerna elastiska och töjbara men därefter minskar vattenhalten successivt, vilket kallas för diskdegeneration (kallas också ibland åldersförändringar).

Diskdegenerationen innebär en ökad risk för sprickbildning i kapseln vilket medför att kärnan kan trycka ut väggen alternativt kan delar av den geléliknande kärnan tränga ut i ryggmärgskanalen bakom kotan och trycka mot en eller flera nervrötter. Oftast uppstår ett diskbråck utan någon utlösande händelse men kan ibland uppstå till följd av ett lyft, ryggvridning eller någon olyckshändelse. Alla diskbråck gör inte ont, man kan ha diskbråck utan att man någonsin haft ont i vare sig rygg eller ben.

Diskbråck i landryggen

MR-bild som visar diskbråck i ländryggen mellan kota L5 och S1. Disken är markerad och diskbråcket är den del som buktar in i den ljusare kanalen bakom. Kanalen kallas spinalkanalen och innehåller alla nerver som fortsätter ner i benen. Om diskbråcket trycker på en eller fler av nerverna kan smärta i benet uppstå.

Symtom och utredning

Insjuknandet är oftast smygande med initialt enbart värk i ländryggen, men kan också vara plötsligt i samband med en aktivitet. Värken i ländryggen kan sedan accentueras för att efter några dagar åtföljas av en smärtutstrålning ned i benet. Diskbråcket orsakar smärtutstrålningen ned i benet genom mekaniskt tryck på nerven samt åtföljande inflammation i nervstrukturen. Bensmärtan accentueras ofta av sittande men också av ökat buktryck som exempelvis vid hosta eller toalettbesök. Symtomen lindras initialt bäst av att ligga, gärna på rygg med 90 graders böjning i höfter och knän. Utöver smärta kan nervpåverkan ge en störning av benfunktionen med svaghet i muskler och/eller känselbortfall i benet – ofta nedom knäet. För att bekräfta diagnosen görs MR av ländryggen

diskback

Diskbråck som trycker mot en nervrot. Smärtan uppstår från det mekaniska trycket mot nerven och åtföljande inflammation, som illustreras i rött.

Kirurgisk behandling

De flesta diskbråck läker och smärtan går tillbaka utan operation. Om diskbråcket inte läker inom 2 månader och man har stora besvär av bensmärta bör man överväga operation. Behovet av operation avgörs av hur mycket smärta man har och hur mycket diskbråcket påverkar känsel och muskelfunktion. Mycket stark bensmärta eller över tiden tilltagande bensmärta motiverar tidigare operation. I enstaka fall kan akut operation vara nödvändig: vid oförmåga att tömma urinblåsan, vid nedsatt känsel i underlivet eller svag ändtarmsmuskel.

Syftet med operationen är att minska nervsmärtan ned i benet. Resultaten är goda och chansen att bli helt smärtfri eller bättre i benet är cirka 90 %. Det finns en liten risk att du blir sämre, mindre än 3 %. Smärtlindringen i benet är nästan alltid momentan efter en operation. Känselbortfall och muskelsvaghet återställs oftast långsamt under ett antal månader efter operationen när nerverna efter hand läker. En viss grad av känselnedsättning eller muskelsvaghet kan kvarstå.

Som vid alla andra operationer finns det en liten risk för infektion, om det uppstår i djupet i själva disken behövs långvarig antibiotikabehandling, det är mycket ovanligt – färre än 1% drabbas av detta. Risken för infektion minskas med antibiotikaprofylax vilket alla patienter får i samband med operationen. Efter operationen finns i princip inga restriktioner av vad man får göra.
Under fliken OPERATIONSINFORMATION finns en film om diskbråck som närmare beskriver vad som sker före, under och efter operationen.

Vårdtid

Du kommer till oss på morgonen och kan för det mesta åka hem samma dag, några timmar efter operationen. Om du bor långt bort eller inte har någon hos dig hemma kan du behöva stanna över natten.

Sjukskrivning

Sjukskrivningens längd efter operation beror bl.a. på vad du har för arbete, men brukar vara 2-3 veckor.

Vad kan du göra själv?

Det finns en del faktorer som kan öka risken för komplikationer efter operation. Rökning är en sådan faktor och dessutom något du kan påverka själv. Därför är det en klar fördel om du kan sluta att röka redan när du får din remiss till oss då detta ökar förutsättningarna för ett gott behandlingsresultat. Även om vi bedömer att du inte behöver en operation och ska behandlas på annat sätt, ger ett rökstopp dig större chanser till förbättring. Det finns hjälp att få för att klara av att sluta med rökningen, information finns på SLUTAROKALINJEN.SE

Diskbråck i ländryggen

Did you find apk for android? You can find new Free Android Games and apps.