Varför får man diskbråck i ländryggen?

Disken är en led mellan kotorna som fungerar som stötdämpare och gör att vi kan röra bålen i alla riktningar. Före 20 års ålder är diskarna elastiska och töjbara men med åren minskar vattenhalten successivt och sprickbildningar kan uppstå i diskens kapsel (diskdegeneration/åldersförändringar). I denna sprickbildning kan delar av diskens kärna komma ut som ett bråck som i vissa fall trycker på en eller flera nerver.

Ofta uppstår diskbråck utan att det hänt något specifikt men ibland kan det uppstå till följd av ett lyft, ryggvridning eller någon olyckshändelse. Alla diskbråck gör inte ont. Man kan ha diskbråck utan att man någonsin haft ont i vare sig rygg eller ben.

Vilka är symptomen?

Ofta kommer symptomen smygande med bara värk i ländryggen, men de kan också komma plötsligt i samband med en aktivitet. Värken kan sedan bli värre och efter några dagar följas av smärta som strålar ner i benet. Ofta blir bensmärtan värre när man sitter ner men också av tryck på buken vid till exempel hosta eller toalettbesök.

Bästa sättet att lindra symptomen är att ligga på rygg med höfter och knän i 90 graders böjning. Förutom smärta kan trycket på nerverna göra att man blir svagare i benmusklerna och/eller få känselbortfall i benet – ofta nedanför knät. För att vara säker på att det är diskbråck görs en magnetröntgen av ländryggen.

Vad finns det för behandling?

De flesta diskbråck läker utan operation och smärtan går tillbaka. Om symptomen inte skulle försvinna på 2 månader och du har stora problem av smärta i benet kan man överväga en operation.

Behovet av operation avgörs av hur mycket smärta du har och hur mycket diskbråcket påverkar känsel och muskelfunktion. Om du har mycket stark bensmärta eller om smärtan blir värre kan det vara aktuellt med en tidigare operation.

Endoskopiska operationer

Diskbråckets utseende avgör om operationen görs med öppen kirurgi eller via titthålsteknik. (endoskopi). Då gäller inte filmen nedan.

Vid vissa diagnoser, som diskbråck och nervrotsförträngningar i ländryggen, kan man i utvalda fall genomföra endoskopiska operationer. Det benämns ofta ”titthåls-kirurgi” och innebär att operationen görs via ett endoskop som är ett rör på 6-8mm i diameter. Endoskopet har inbyggd kamera, ljuskälla och en arbetskanal där man med hjälp av olika instrument kan avlägsna ben och disk som trycker mot nervstrukturerna. En endoskopisk operation konverteras i vissa fall till en konventionell ”öppen” operation. Beslut om det görs före eller under operationen. Förberedelser, operationstid, risker och rehabilitering är detsamma som vid konventionell ”öppen” kirurgi.

I enstaka fall kan akut operation vara nödvändig om du tillexempel inte kan tömma urinblåsan eller har nedsatt känsel i underlivet eller svag ändtarmsmuskel.

Så här går operationen till:

Finns det några risker med operation?

Som vid alla andra operationer finns det en liten risk för infektion. Om det skulle uppstå i själva disken behövs en långvarig antibiotikabehandling, men det är mycket ovanligt – färre än 1 % drabbas. För att minska risken för infektion får alla patienter antibiotikaprofylax i samband med operationen.

En tydlig riskfaktor som du själv kan påverka är rökning. Om du är rökare har du större risk för att få komplikationer som infektion och utebliven läkning. Slutar du röka har du betydligt större chans till ett gott behandlingsresultat. Det finns bra hjälp att få för att klara av att sluta röka. Information finns på slutarökalinjen.se

Hur lång är vårdtiden?

Vid en operation kommer du till oss på morgonen och kan i de flesta fall åka hem redan samma dag, bara några timmar efter operationen. Om du bor långt bort eller inte har någon hemma hos dig kan du behöva stanna över natten.

Hur länge behöver jag vara sjukskriven?

Sjukskrivningens längd efter en operation beror bl.a. på vad du har för arbete, men det brukar vara 2-4 veckor.

Vad innebär rehabiliteringen?

Att rehabträna efter din operation är viktigt för att uppnå bästa möjliga resultat och funktion. Som en självklar del av din behandling hos oss tar vi fram en individuell rehabiliteringsplan som är specialanpassad efter dina förutsättningar. Målsättningen är att återskapa fullgod styrka, funktion och rörlighet och öka din tillit till ryggen. Detta kommer ge dig bästa förutsättningar för en god livskvalitet och hjälpa till att förebygga framtida problem. Ofta är du fullt rehabiliterad efter 6-12 månader och därefter rekommenderar vi att du fortsätter friskvårdsträna för att bibehålla bästa möjliga rygghälsa.  Alla fysioterapeuter på RKC har lång erfarenhet av behandling, diagnostik och rehabilitering av ryggåkommor och smärta i ryggen.

Vill du ha mer information? Här kan du läsa mer om den rehabilitering vi erbjuder här på RKC.

Finns det något jag inte får göra när jag kommer hem?

Efter en operation brukar vi inte ge några restriktioner mot normala aktiviteter. Före hemgång kommer du få information om aktivitet av en fysioterapeut samt i webtjänsten FRISQ.