Varför får man SRS? (Segmentell rörelsesmärta)

Segmentell rörelsesmärta är en form av långvarig ryggsmärta. Värk och smärta i ländryggen är vanligt och drabbar ca 80% någon gång under livet. Oftast går smärtan tillbaka inom några veckor men ibland kan den utvecklas till ett kroniskt lidande. Det är svårt att veta exakt varifrån smärtan kommer men vanligtvis är det från disken eller lederna mellan kotorna i ryggen.

Ett så kallat segment består av två ryggkotor samt disk, muskler och ledband som ligger mellan de kotorna. Smärtan kan komma från ett eller flera av dessa organ.

Vilka är symptomen?

SRS kan bero på många saker. Det kan vara ett trauma mot ryggen vid en olycka till exempel och/eller en medfödd överrörlighet i lederna. Ett vanligt symptom är en kronisk molande värk som strålar ut mot flanker, skinkor och baksidan av benen. Man kan också uppleva smärthugg i ryggen vid hastiga rörelser. För att ta reda på om du har SRS gör vi en noggrann smärtanalys, vi granskar magnetkamerabilder och gör en klinisk undersökning.

Vad finns det för behandling?

Vi prövar i första hand behandling med fysioterapi och värktabletter. Om det inte fungerar och ryggvärken inte försvunnit inom 6-12 månader så kan operation vara ett alternativ. I första hand är det steloperation som är aktuellt. Operationen går ut på att låsa rörligheten mellan kotorna så att man slipper den smärtsamma rörelsen.

Den kirurgiska tekniken kan variera beroende på de förutsättningar du har som patient. I vissa fall gör vi operationen med så kallad minimal invasiv teknik (MIS) vilket i princip innebär en något mindre friläggning i samband med operationen. Det passar inte för alla men om det är aktuellt för dig så kommer din doktor att ta upp det alternativet.

Så här går en steloperation till:

Vad kan jag förvänta mig för resultat?

Det önskade och vanligaste resultatet efter en steloperation är att smärtan i ryggen avtar väsentligt vilket ger dig en betydligt bättre livskvalitet. Ofta upplever patienter paradoxalt nog en ökad rörlighet efter en steloperation om ryggsmärtan har minskat. Själva stelheten i ländryggen upplevs dessutom enbart som en måttlig begränsning för rörelsefriheten.

Enligt det svenska nationella kvalitetsregistret för ryggkirurgi blir 70% av de opererade ”mycket nöjda” eller ”nöjda” över resultatet, 20% upplever ingen förbättring och 5-10% upplever ökade besvär. Många patienter upplever även en kontinuerlig gradvis förbättring under 1-2 år efter operationen.

Finns det några risker med en steloperation?

Vid alla kirurgiska ingrepp finns det en viss risk för komplikationer. Här beskriver vi några av de vanligaste som kan förekomma vid en diskbråcksoperation:

• Läckage av ryggmärgsvätska (duraläckage)
  I cirka 4 % av fallen kan det under operationen uppstå en skada på hinnan som omger ryggmärgen och nerverna. Skadan åtgärdas direkt under ingreppet och orsakar oftast inga besvär, men du behöver vanligtvis ligga i sängläge 1–2 dygn efter operationen. I sällsynta fall läker det inte helt, vilket kan leda till huvudvärk och kräva en ny operation.

• Infektion
  Som vid alla operationer finns en viss risk för sårinfektion. Cirka 2 % av våra patienter drabbas av ytliga infektioner, som oftast behandlas effektivt med en kort antibiotikakur. Vi informerar dig noggrant om hur du kan minska risken genom rätt förberedelser. Djupare infektioner är ovanliga (0,7 %), men om de uppstår kan en ny operation och längre antibiotikabehandling bli nödvändig.

• Blödning eller blodpropp
  I sällsynta fall kan en större blödning orsaka tryck mot nerverna, vilket kan ge smärta och/eller påverka funktionen. Cirka 0,1 % av våra patienter får en blödning som kräver snabb åtgärd, ofta genom en ny operation. Blodpropp kan också förekomma (0,3 %) till följd av förändrad koagulation efter operationen. Då kan behandling med blodförtunnande läkemedel behövas under en tid.

• Nervskada
  Nervskador vid denna typ av operation är mycket ovanliga, men kan i enstaka fall inträffa – antingen under operationen eller som följd av en blödning efteråt. Följderna varierar i omfattning, och återhämtningen kan ta lång tid – upp till två år. Vissa patienter kan även ha en bestående nervskada orsakad av trycket på nerven innan operationen, som inte helt går att åtgärda trots ingreppet.

• Risker vid sövning
  Allvarliga komplikationer i samband med narkos är mycket ovanliga. Vissa personer kan uppleva illamående, kräkningar eller irritation i halsen efteråt, men dessa besvär är oftast lindriga och snabbt övergående.

• Rökning – en påverkbar riskfaktor:
  Rökning ökar risken för komplikationer som infektion och sämre läkning. Om du slutar röka ökar chanserna för ett gott behandlingsresultat avsevärt. Det finns god hjälp att få, till exempel via slutarökalinjen.se.

Hur lång är vårdtiden?

Du kommer till oss på operationsdagens morgon. Vanligtvis är du inlagd 1 dygn.

Hur länge behöver jag vara sjukskriven?

Hur snabbt du återhämtar dig efter operation är individuellt och beror på flertalet olika faktorer där bl.a. livsstilsfaktorer såsom rökning påverkar i hög grad. Rekommenderad sjukskrivning brukar vara under 2-3 månader beroende på vilken typ av arbete du har. Ofta är du fullt rehabiliterad efter 6-12 månader.

Vad innebär rehabiliteringen?

Att rehabträna efter din operation är viktigt för att uppnå bästa möjliga resultat och funktion. Som en självklar del av din behandling hos oss tar vi fram en individuell rehabiliteringsplan som är specialanpassad efter dina förutsättningar. Målsättningen är att återskapa fullgod styrka, funktion och rörlighet och öka din tillit till ryggen. Detta kommer ge dig bästa förutsättningar för en god livskvalitet och hjälpa till att förebygga framtida problem. Ofta är du fullt rehabiliterad efter 6-12 månader och därefter rekommenderar vi att du fortsätter friskvårdsträna för att bibehålla bästa möjliga rygghälsa.  Alla fysioterapeuter på RKC har lång erfarenhet av behandling, diagnostik och rehabilitering av ryggåkommor och smärta i ryggen.

Vill du ha mer information? Här kan du läsa mer om den rehabilitering vi erbjuder här på RKC.